Och i lördags så var det dags. Midnattsloppet! En jätte rolig tillställning, och man kände genast samhörighet när man såg någon annan i denna gröna midnattslopps t-shirt. 5200 deltagande! Och fler tjejer än killar dessutom. Det har nog blivit lite utav en trend. Men en trend åt rätt håll skulle jag vilja säga. När jag var inne på km 3 så började jag fundera. I princip alla lopp jag har sprungit, så känns det alltid så lätt när man är många. När man tränar själv, och springer för sig själv ute i spåret, så kan det vara tungt, slitsamt, man vill ge upp.
Sen på loppen, då går det mycket lättare. Vi är flockdjur tänker jag, det är en naturlig instinkt att följa med strömmen och därför går det lättare så? Eller vad tror ni?
Hursom så sprang jag min sista km på 4:33 min/km och det är jag sååå galet nöjd med! Att få spurta in i på upploppet mot mål där det var ljus, rök, och dunka dunka musik, eufori.
Alla var vi nöjda, och vi åkte tillbaka till K-stad på sena natten. Vilken upplevelse, jag är med nästa år.
Tack fina Cicci å Suz, för att ni hejjade med pompar å ståt ifrån balkongen på km 5 ! Haha!
Idag så är det en alldeles speciell dag. Idag så är det tjejernas första riktiga dagis dag. Alec börjar jobba idag. Och jag ska också jobba. Ikväll efter stängning så ska jag cykla och hämta våra flickor.
Dom ska äta lunch, sova, äta middag och leka där. Svårt att förklara, men det är en speciell känsla.
Föräldraledigheten är nu slut, och ett nytt kapitel ska börja. Tänk så mycket Zara ska få lära sig. Vår minsta tjej, nu är hon också lite stor.
Off to work!
Vad kul att du oxå sprang och fick en bra tid! Lopp är verkligen sååå roligt och precis som du skrev, det är ju så mycket lättare när alla kämpar tillsammans. :) ska du springa fler lopp i år? Iformloppet kanske?
SvaraRaderaJag lägger till dig i min länklista på bloggen, hoppas det är ok. :)