Fars dag

Igår så åkte Alec å killarna till Bromölla för att Alec skulle springa ett halvmaraton. Alltså, jag är så imponerad, han springer det lätt som en plätt, verkar det som! Var och varannan dag liksom! Han har blivit så duktig och samlat på sig en hel del medaljer<3

Så därför när han kom hem och och skulle springa mina vanliga 5km så tänkte jag, kanske 7km ist?! Men när jag väl var ute så kändes alt så bra, jag var pigg och motiverad och det blev 1 mil! Så jäkla skönt, det är ju liksom en milstolpe (höhö;) att uppnå när man springer. Och nu har kg gjort det, tummen upp för mig;)

Idag vaknade jag av en liten flicka som tassade in i vårt sovrum och viskade "Pappa, får jag komma in?!" Haha, gullunge!
Jag tog henne med mig ner och så började vi fixa lite god fars dag frukost!
Pannkakor:



Bullar:



Blommor och present<3



Tata!



Så mysigt! Mysig frukost allihopa tillsammans för att fira världens bäst pappa på hans dag!
Nu ska ni inte tro jag är en sån hurt(bulle;) som är igång å bakar å donar jämt ( som i kvällens solsidan ;) för dt är jag absolut inte! Men det är mysigt att överaska ibland.

Sen körde vi bort till Arenan och gick ner i källaren för att spela pingis! Bror, syster och far kom oxå in och spelade. I tre timmar höll vi på, Gud så roligt, men oj så svettigt!






Jätte roligt verkligen!
Vi körde vidare till Hammar å duschade, och åt sen Söndags pizza och bara hängde.



Underbara dag, fars dag, Alecs dag, vår dag<3
Nu ligger jag i sängen, Zara har somnat, men jag kan inte somna. Ni vet ibland, känns det som att man har ett litet hårstrå i svaljet, och hur mycket man än försöker svälja, dricka, harkla, så försvinner det inte. Så känns dt för mig nu. Jag ska försöka acceptera att det inte finns fler lösningar, och bara somna...haha;)

Natti!