I Lördags när Alec å killarna åkte till Malmö för att springa thougest, så åkte jag och tjejerna mot Österlen.
Först ett stopp på mormors cafe där hon skickade med oss goda frukost bullar och fika❤️
Sen vidare upp till morfar där vi åt frukost. Sen satte vi oss i bilen och körde mot Kivik☀️
Tänk att det räcker att bara gå ute i naturen för att allt ska bli spännande. Jag har så många otroligt fina minnen ifrån alla våra utflykter som barn, så jag blev nostalgisk och bara njöt av stunden.
Klättra upp på allt, gå på stenar, inte nudda mark☀️
Zara tror att om man sträcker ut armarna så går man balans. Oavsett underlag, gulle.
Detta repet gungade jag också i när jag var lika liten som Saga❤️
1 km tar hårt på krafterna och en fika vart ju givet! Ett superfräsch och mysigt fik fanns att finna vid parkeringen på Kiviks musteri.
Härliga dag ute i det fria. När vi ändå var nostalgiska så passade vi på att köra om Lökaröd på vägen hem.
Vi körde upp på vägen som går bredvid vårt gamla hus. Så att man inte känner sig så creepy mot dom som bor där nu.
Här växte jag upp. Underbara älskade Lökaröd. Så många minnen, så mycket kärlek, gemenskap. Jag hade en fantastisk barndom som jag uppskattar till och med ännu mer nu som vuxen. Trots motgångar och ibland tuffa tider så blir vi nog alla extra varma i hjärtat alla, när vi tänker på vårt fina Lökaröd. Mina föräldrar, syskon och jag❤️ Jag önskar och hoppas att våra tjejer ska ta med sig samma känsla in i sitt framtida vuxna liv☀️
Nu ska jag inte sväva iväg. Väl hemma så möttes jag av en skadad sambo. Han hade sprungit in i väggen, bokstavligen. Dont get me started..haha☀️
Vi firade iaf vår dag med pizza, skönt att slippa laga mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar