Om man ska placera alla människor i olika fack, så har jag nog aldrig fått kläm på, vilket fack jag själv befinner mig i?! Jag har nog aldrig känt mig riktigt "hemma" i något fack, typ att, "ja, det här är jag"!
Mer som en besökare i olika grupper, som trivs bäst i den mån jag själv väljer tills jag vill dra mig undan ett tag igen. Jag har tex aldrig känt att jag hängett mig 100% åt ngt?! Jag har kanske gett 80% till fotbollen, pingis, sporter över huvudtaget. Inte heller 100% i kompisgäng, jag har alltid sparat en del till bara mig själv, där jag kan vara bara Lelle. Det är lite knepigt att förklara hur jag menar märker jag ;) men det slog mig idag, jag kan inte sätta mig själv i ett fack och säga "sån är jag".
Jag engagerar mig mest i min familj, mitt jobb, mina vänner, vissa mer än andra, men det beror inte på att dom betyder mer elr mindre, utan mest för att jag pga livets olika vägar träffar alla olika mycket.
Jag tror att det är dt som kallas lite utveckling?! Att man träffar nya människor hela tiden som sätter avtryck i ens hjärta för att sedan kanske blekna lite men aldrig helt försvinna? Olika kapitel i livet, vilket kapitel är jag i nu tro? Ofta delar jag upp mina kapitel utifrån vilka jag har umgåtts med, vad säger dt om mig? Har jag blivit annorlunda för att jag umgåtts med olika människor, eller har jag blivit annorlunda och därav bytt umgänge?
Bara en såndära kvälls fundering som jag säkert kommer läsa imon och tänka; "men, hur menade jag nu?" Men ibland är det intressant att läsa i efterhand hur man en gång tänkt för att försöka känna sig själv bättre.. Haha, okej nu blev dt ännu rörigare!
Det jag från början hade tänkt skriva om var att jag vill ha en hobby. Ni vet när man har en liten stund över för sig själv, så känner man; ja, nu, nu ska jag...? Vad ska jag?! Alec springer och jag avundas ibland honom att han har hittat sin grej. Hittat sin väg in i sitt "fack", som löpare. Jag påbörjar saker, det är vad jag gör, men det blir oftast bara idéer.
Så vad ska jag bli?! Jag tycker om att läsa, kanske ska jag börja läsa mina grottbjörns böcker igen? Jag hade velat ha en symaskin, sy egna kläder till Saga. "By Lelle" kunde dt stått på lappen i nacken.
Det hade varit coolt. Brinna för en egen hobby, men vad? När Alec kommer hem ifrån sin löptur så brinner dt i hans ögon; han pratar med inlevelse om vilka tider han haft de olika kilometrarna, känslor han känt under svettiga mil. Så vill jag oxå känna för ngt, men vad?!
Vad gör ni?!
Lelle
Älskade unge. Det är detta som är livet. Det förändras och vi också. De vänner vi träffar och de saker vi har gjort förändras. Det betyder inte att det blivit mindre betydelsefullt, precis som du själv tänker, bara att det blir annorlunda. Det stannar kvar hos oss som minnen vi kan tänka tillbaka på och glädjas åt. Nu har ni snart två som flickor. Det tar tid. Men det är också viktigt att hitta på ngt annat. Om du drömmer om att sy kläder.. Why not? "Syjunta" som vi hade, några av mina vänner och jag, var precis lagom att fixa med när ni var små. Gå en sykurs kanske o får tips o andra idéer. Med tiden när barnen är större och det är lättare att få till egen tid, kanske det är något annat som kommit framför dina fötter. "Jag vet inte vad jag ska bli när jag blir stor" har jag tänkt hela livet, men just nu gör jag detta! Så har jag tänkt. Alla passar inte att hamna i ett fack. Jag har aldrig passat in i ett fack.. jag har gjort olika saker, olika tider i mitt liv. " Du är som en pära..", den finaste komplimang jag fått. Den fick jag av Ernst Skoog en gång, när han på Furuboda mötte mig i kassan ena dagen och i växeln o receptionen omväxlande med vården en annan dag - "..Du passar till allting!" Det är en gåva Lelle, som du nog stämmer in på också. Att kunna anpassa sig till olika situationer och känna sig bekväm ändå. Det är din styrka! Du behöver inte bestämma dig för ett fack. Följ bara med i livets förändringar, var öppen för vad som finns runt hörnet och ta vara på det som kommer framför dig. Jag tycker symaskinen låter som en jättefin idé. Du har ju redan lösningen framför dig! Kramar Mor:-)
SvaraRaderafina tankar fina syster..tänkvärt om hur man skiftar umgänge och varför, men det behöver inte betyda att dom gamla försvinner helt..men..jag förstår hur du menar. Ang hobby har jag med tänkt på de, för min del menar jag.jag ser min träning som lite av en hobby..och fotandet. du..vi..kanske ska ta tag i att börja sjunga i kör som vi pratat om ibland:-)
SvaraRaderaSå fint. och tänkvärt. och bra. DU är bra.
SvaraRadera