Not so peppig

Det är väl självklart att jag SITTER UPP i sängen och håller dig hela natten kära fröken bebis. Eftersom du absolut inte kan sova på något annat vis. Och att jag har hållit dig vaken hela dagen för att du ska sova denna natten verkar inte ha gett någon effekt?
Nej, jag älskar min lilla fina bebis, men när man sitter upp i en säng mitt i natten, i ett kolsvart rum, och tittar på absolut ingenting, och bara vill få lägga sig ner. Men det går då inte för sig.. Då kan även den mest tålmodiga tappa greppet lite och bara bli knäpp i huvudet.
Har man då dessutom ett barn till, så funkar inte grejen med att "ta igen" sömnen när din bebis sover.. För då är den andra vaken.

Jag är oftast ganska peppig, och positiv, men även jag, behöver klaga lite ibland. Och jag är inte ute efter tips eller någon lösning elr så, det är såhär det är. Jag ville bara mest få just, klaga lite! Sådär, det känns redan bättre!

Just nu tänker jag tillbaka på hur man tog sömn för givet förr. Men ojoj, nu är det en sån sällsynt sak. Bara tanken på att få gå och lägga sig bara liksom, när man är trött! Och få sova, utan avbrott, tills man vaknar. Vilken grej!
Jaja, nu ska jag prova lägga ner henne igen, wish me luck..

// Not so peppig Lelle