Jag somnade om såklart (jag menar, vad gör man 05:45 på morgonen?? )!! Nä, jag spar aktiviteterna tills när jag ska va vaken, typ under dagen när tid ska fördrivas.
För det känns lite så nu, alla väntar vi spänt på lillan nu, så mitt liv har liksom hamnat på "HOLD" lite sådär. Som att man inte kan komma back on track förrän hon är ute!
Men vi hittar ju ändå på saker trots att vi gått över tiden, för man kan ju inte bara sitta hemma och häcka!
Det var som farsan sa "nästa gång vi ses så har du väl ingen mage kvar" ! Haha, det kan dröja över en vecka till, och då har jag nog börjat saknat honom innan dess!
Anyway, humöret går upp och ner och jag försöker bara hänga med och inte ta mig själv så allt för stort allvar. Tur att baby finns här och håller mig i balans. Men idag trodde jag att han hade fastnat i en maskin och avlidit på sitt jobb bara för att han jobbade över en timme och batteriet på hans mobil var slut... *pinsamt* Tack för att du står ut med mig <3
Nu har jag iaf tagit ett sköööönt bad, och musik för inre harmoni ljuder i högtalarna, i like! Nu är det snart dags för middag! Ska bara sträcka mig på sängen lite först;)
Hmm..känner igen det där! Att man blir helt nojig när de inte svarar i telefonen.
SvaraRaderaMen det är samtidigt den äkta, obegränsade kärlek vi har till våra män. Man blir helt i upplösningstillstånd när man tänker på vad som kunnat hänt dem.
Man får tacka för att de står ut med oss! ;)
/Carina